Sydsvenskan rapporterar om en buss som ska sättas i trafik i Lund. Jag vet inte mer än det som står i artikeln men tycker det verkar vara märkligt. Min kollega i Lund får ursäkta för det kan mycket väl finnas mer information och bakgrund än vad som framkommer i artikeln men det väcker frågor och jag reagerar.
Funktionshinder är ett förhållande som inte är isolerat till en geografisk plats. Ur mitt perspektiv är det globalt. Det borde vara ungefär samma behov överallt när det gäller behoven av tillgänglighet. Jag kan inte förstå varför misstag som dessa med bussarna i Lund är ett exempel på verkar upprepas. Det känns som att hjulet uppfinns om och om igen med varierande resultat.
Kommunen har ett ansvar för sina medborgare, självklart. Det är brett och ska ta hänsyn till alla faktorer. Uppenbarligen har det inte gått så bra som det borde.
HSO har ett tydligt uppdrag eller i varje fall intresse som företrädare för funktionshindrade att tillvarata dessas intressen. Ett sätt att göra det kunde vara att HSO tar fram en specifikation, ett slags mall, med checklista på de särskilda behov som funktionshindrade har i olika vardagssituationer. En specifikation som baseras på forskning och erfarenheter som ger en vederhäftighet och respekteras. Ett slags standard att användas nationellt.
När det gäller upphandling av nya fordon eller utförare för resor med allmänna färdmedel som bussar skulle en sådan specifikation med checklista vara ett stöd både för upphandlare som ska kravspecificera som för ett brukarråds företrädare.
Då skulle de beskrivna problemen kunnat undvikas. För lika självklart som att en icke funktionshindrad ska kunna åka buss ska passagerare med synnnedsättning, rullstolars och rullatorers krav på manöverförmåga och utrymmesbehov och möjlighet att manövrera utan hjälp vara lika självklara. Det handlar om nivåskillnader, bredder, lutningar mm anpassas som färger, former och placeringar av informationtexter och bilder samt stolpar, handtag, knoppar.
Några avslutande funderingar.
Varför inte utarbeta ett idealfordon som ett slags gott exempel tillsammans med en fordonstillverkare? Finns det internationella erfarenheter eller standarder? Hur ser fordonen ut i andra länder? Hur svårt kan det vara?
Min Twitter
Frihet
Sydsvenskan rapporterar om en buss som ska sättas i trafik i Lund. Jag vet inte mer än det som står i artikeln men tycker det verkar vara märkligt. Min kollega i Lund får ursäkta för det kan mycket väl finnas mer information och bakgrund än vad som framkommer i artikeln men det väcker frågor och jag reagerar.
Funktionshinder är ett förhållande som inte är isolerat till en geografisk plats. Ur mitt perspektiv är det globalt. Det borde vara ungefär samma behov överallt när det gäller behoven av tillgänglighet. Jag kan inte förstå varför misstag som dessa med bussarna i Lund är ett exempel på verkar upprepas. Det känns som att hjulet uppfinns om och om igen med varierande resultat.
Kommunen har ett ansvar för sina medborgare, självklart. Det är brett och ska ta hänsyn till alla faktorer. Uppenbarligen har det inte gått så bra som det borde.
HSO har ett tydligt uppdrag eller i varje fall intresse som företrädare för funktionshindrade att tillvarata dessas intressen. Ett sätt att göra det kunde vara att HSO tar fram en specifikation, ett slags mall, med checklista på de särskilda behov som funktionshindrade har i olika vardagssituationer. En specifikation som baseras på forskning och erfarenheter som ger en vederhäftighet och respekteras. Ett slags standard att användas nationellt.
När det gäller upphandling av nya fordon eller utförare för resor med allmänna färdmedel som bussar skulle en sådan specifikation med checklista vara ett stöd både för upphandlare som ska kravspecificera som för ett brukarråds företrädare.
Då skulle de beskrivna problemen kunnat undvikas. För lika självklart som att en icke funktionshindrad ska kunna åka buss ska passagerare med synnnedsättning, rullstolars och rullatorers krav på manöverförmåga och utrymmesbehov och möjlighet att manövrera utan hjälp vara lika självklara. Det handlar om nivåskillnader, bredder, lutningar mm anpassas som färger, former och placeringar av informationtexter och bilder samt stolpar, handtag, knoppar.
Några avslutande funderingar.
Varför inte utarbeta ett idealfordon som ett slags gott exempel tillsammans med en fordonstillverkare? Finns det internationella erfarenheter eller standarder? Hur ser fordonen ut i andra länder? Hur svårt kan det vara?
SDS