Det har runnit mycket vin, sprit och öl in i landet sedan Bengt Westerberg var socialminister 1991-1994. Särskilt det faktum att Sverige blev EU-medlemmar 1 januari 1995 har ändrat spelreglerna avseende alkoholinförseln.
Ett exempel är Helsingborg där det sedan dess finns dygnet-runt, sju-dagar-i-veckan-öppet, flytande ”Systembolag” i form av färjorna mellan Helsingborg-Helsingör. Tycker man att utbudet är för litet kan inköpen göras i Helsingörs alla butiker.
Sveriges restriktivitet innebär stora prisskillnader vilket öppnar upp för organiserad kriminalitet inom alkoholhandelsområdet vilket drabbat stora delar av landet. Ju större prisskillnad ju större drivkraft. Företeelsen är en god grund för den organiserade kriminaliteten att rekrytera unga som ser en möjlighet till att tjäna en extra peng. När handelsvarorna byts till tobak, vapen, narkotika eller människor är de insnärjda i organisationen.
Parallellt har etablerats småskalig vinproduktion i södra Sverige. Att göra det möjligt för vinbönderna att erbjuda sina kunder att köpa en flaska vin i samband med ett besök borde inte påverka alkoholkonsumtionen mer än ytterst marginellt. Däremot skulle det innebära samma möjligheter för vinbonden som för andra bönder att få avsättning för sina produkter vid gårdsförsäljning och/eller i en gårdsrestaurang.
Ur ett konkurrensperspektiv säger EU:s konkurrenskommissionär Neelie Kroes att lokal alkoholförsäljning direkt till konsumenterna skulle vara ett undantag från Systembolagets ensamrätt. Med hänvisning till en dom i EU:s domstol konstaterar hon att ett sådant undantag inte skulle fordra att det statliga handelsmonopolet måste avskaffas.
SVD
Mina tidigare inlägg om alkoholpolitik här