Jag hyser stor förståelse för dem som har anhöriga som drabbats av mänsklighetens grymhet och lider med dem i sin livslånga sorg. Några exempel är kommunismens fruktansvärda övergrepp som orsakat så mångas död och förstörda liv, Förintelsen, folkmordet i det Osmanska riket 1915, listan kan sorgligt nog göras längre.
Det finns starka krafter som driver på för att nationella parlament officiellt ska erkänna de tragiska händelserna och övergreppen i det Osmanska riket 1915.
Det var ett antal år före den turkiska staten bildades. Folkmord som vi känner det idag definierades av internationella rättsorgan 1949 och det är just dessa som jag anser ska göra den officiella bedömningen och vidta åtgärder efteråt.
Just nu pågår en ytterst känslig normaliseringsprocess mellan Armenien och Turkiet. Jag tycker det är viktigt att låta denna process ha sin gång i försoningens tecken, utan störningar. Det är viktigt att all fakta lyfts fram av forskningen så att människor kan ta del av den, diskutera den och göra ett gemensamt avslut för att kunna gå vidare i fred och försoning. Vi får aldrig blunda för eller vända bort ansiktet inför brott mot mänskligheten, vi måste anstränga oss för att skapa en värld där vi kan leva sida vid sida i fred och samverkan.
DN HD SDS SVD
Läs min bok!
Min Twitter
5 Comments
Jag skulle bli bra mycket gladare om amerikanarna kunde klassa sin egen behandling av indianerna som folkmord. Döma andra är som synes ser lättare…och det måste jag säga är den amerikanska mentalitetens paradgren.
Hej Mats!
Vad är det du verkligen vill säga med ditt blogg-inlägg?
Tycker du att det är bra eller dåligt att utrikesutskottet i USA:s representanthus har klassat morden på armenierna i det Osmanska riket som folkmord?
Det har varit en återkommande diskussion om hur riksdagen ställer sig till de tragiska händelserna i Osmanska riket 1915. När det nu aktualiseras genom riksdagsdebatt och beslut 11 mars och TT skriver om ett amerikanskt ställningsstagande ville jag uttrycka mig i ämnet. Det absolut viktigaste är att Turkiet och Armenien kan försonas utan störningar.
Hej Mats!
En sak vill jag förstå: om du nu säger dig veta sanningen om folkmordet 1915 och erkänner det som historiskt fakta, varför behöver du medgivande från en tredje part (må det vara Turkiet, USA eller t.o.m. Armenien) för att du själv ska officiellt ta ställning i frågan?
Om folkmordet är ett faktum utifrån det underlag som finns presenterat så behöver väl Sverige knappast avvakta erkännande från Turkiet, USA eller något annat land för att själv kunna göra detsamma. Erkännandet av ett faktum har inte några seriella beroenden och Sverige kan gott och väl erkänna sanningen om folkmordet i väntan på att Turkiet ska göra detsamma.
Du som ledamot kan rösta för sanningen den 11 mars och överlåta Turkiets erkännande till dem när de är redo för det. Sverige kan inte och behöver inte tvinga Turkiet men det finns inte heller något skäl för att Sverige ska avstå erkännande av något man vet är konkret fakta bara för att ett främmande land inte gör det. Att tiga om det är att göra Turkiet en björntjänst. Demokratisering, reformprocess och försoning är förknippade med sanning, inte mörkläggningen av sanning.
I går erkände USA:s utrikesutskott folkmordet på armenierna och idag Katalaniens parlament. http://www.armradio.am/news/?part=pol&id=16947
Men det är klart. När Moderaterna ska ta ställning den 11 mars 2010 vågar ni väl inte erkänna. Moderaterna har väl aldrig varit en parti som bryr sig om frågor som berör mänskliga rättigheter. Och friheten för enskilda moderater i riksdagen att rösta med hjärtat är väl helt uteslutet.
2 Trackbacks
[...] Så här skriver Mats Sander, som sitter i utrikesutskottet, i sin blogg: [...]
[...] till EU och försoningsprocessen med Armenien. Häri finns ingen skillnad. Jag har i tidigare blogginlägg uttryckt att jag känner starkt för dem som har personliga relationer i frågan och att jag [...]