Jag är en vän av demokrati, Israel är den enda demokratin i mellanöstern, men även en vän måste kunna kritiseras. Israel är utsatt för stor press. Dels har de fiender som utlovat att förinta landet och dess befolkning, dels har de vänner som vill dem väl. För är man en verklig vän om man inte påpekar saker som man tycker är fel? Jag tycker inte det. För hur mycket jag än tycker om min vän kan jag inte tiga när jag ser agerande som bryter mot internationell rätt.

Det är en känsla som växt sig starkare och starkare under åren jag följt Israels konflikter med sina grannar. De senaste årens händelser har tydligt visat att militären har enormt stor handlingsfrihet. Den verkar ligga utanför politisk kontroll. Militära styrkor från general till soldat på fältet verkar kunna agera fullständigt regelvidrigt utan rimlig konsekvens. Jag har som civil på resa i Israel själv upplevt stort obehag vid personlig kontakt med beväpnad israelisk militär.

Bilderna från operationen i Gaza förra vintern var tydliga för ett tränat öga – folkrättsbrott i direktsändning, detsamma nyligen vid fartygsbordning på internationellt vatten med efterföljande dödsskjutningar. Agerandet är oacceptabelt – världen är enig. Eftersom militär i en demokrati medvetet agerat mot internationell rätt måste den ha ignorerat den politiska nivån vilket innebär att politiken inte har kontroll över sitt yttersta säkerhetspolitiska verktyg. Vännerna måste ta sitt ansvar och agera.
HD  HD2  HD3  SKD  SKD2  SDS  SDS2  SDS3  SDS4  SDS5  DN  DN2  DN3  DN4  DN5  DN6  SVD  SVD2  SVD3  SVD4  SVD5  SVD6  SVD7  KVP  KVP2  KVP3  KVP4  KVP5  KVP6