En fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör lönar sig ur många perspektiv. Resandeunderlaget är så stort så att en intäktsfinansierad förbindelse innebär en vinstaffär på 30 års sikt. Vad det skulle innebära ur ett regionalt integrationsperspektiv är svårt att mäta och förutspå. Men de positiva effekterna av Öresundsbron underskattades kraftigt av dåtidens fjärrskådare. Särskilt de positiva effekterna för resten av Sverige.
En fast förbindelse mellan två länder kräver lite extra när det gäller beslutskraft. Ett långvarigt informationsarbete ger effekt. Nu har den danska Region Hovedstaden tagit ställning och presenterar ett förslag för sin regering. De är nära sin regering. Skulle Region Skåne vara lika nära vår skulle de åka till Malmö för att göra sin presentation. Danskarna kan vara snabba att fatta beslut och när de väl gjort det är genomförandetempot högt. Det visar erfarenheterna från Öresundsbron.
För att nå den svenska regeringen krävs helt andra insatser. Det är långt till Stockholm där våra företrädare i Riksdagen redan har kalendrarna fulla av måsten. I Trafikutskottet är den skånska representationen ytterst tunn. Regeringens ende skåning har fullt arbete med sina frågor. Region Skåne måste skaffa sig bättre representation i Stockholm, för Skånes skull.
När de svenska rikstidningarna skriver om Helsingborg och Skåne handlar det mest om fotboll, kriminalitet eller extremt snöfall.
HD Danska Ingeniören Berlingske
Följ mig på Facebook och Twitter
Min Twitter- matssander: RT @peterdanielsson: HD kollar vilka som jobbar denna klämdag. Till saken hör att samtidigt pågår vårt budgetpressmöte, som HD bevistar. ...
- matssander: Gillar inte att @sr snackar sönder ZZ TOPs La Grange
- matssander: Öppnar strax bolagsstämman på Helsingborgs stadsteater AB #hbg
- matssander: Är mindre lämpligt samma som olämpligt och omöjligt? Eller är mindre lämpligt möjligt men inte bästa möjliga? #vindkraft #hbg #svpol
Ladda ner min bok!
Arkiv

Lärarnas kompetens är avgörande
Forskning visar att det fria skolvalet i Sverige är roten till att de svenska elevernas kunskapsnivå sjunkit över en lång rad år. Jag tror att forskningen ska titta närmare på om det kan finnas fler faktorer som styr. Jag tror att attityden till lärarna och deras kompetens är avgörande. Status, personlig utvecklingsmöjlighet, karriär och lönenivå påverkar vilka som söker sig till läraryrket.
Som det ser ut nu är det INTE de bästa inom samhällets olika områden som söker sig till läraryrket. Ska man få en hög kunskapsnivå i skolan måste de bästa bli lärare. Det är egentligen en överlevnadssignal. Först då kan vi vända den negativa kunskapsspiralen i Sverige på allvar.
Skolan har i alldeles för många fall blivit en kommunal budgetregulator och läraryrkets status och löner har ramlat rakt ner i källaren. Det är inte det fria skolvalet som är problemet, det är attityden till skolan viktigaste resurs – lärarna.
HD DN DN2 SVD SVD2 AB AB2