Posts Tagged ‘FN’

Eländesoverload

onsdag, mars 14th, 2012

Följer nyhetsrapporteringen från hemmasoffan och berörs känslomässigt när bilder på ihjälslagna barn och deras föräldrar i Syrien visas. Troligtvis är de dödade av regeringens trupper. Ett lands ledning dödar sin egen befolkning och vi kan inte stoppa det. Fruktansvärda bilder som inte riktigt går att ta till sig, de känns overkliga.

När sedan SVT2 Korrespondenterna sedan rullar i bakgrunden till mitt knattrande på datorn är min gard nere. För när de börjar visa ett reportage från Bangladesh om slaveri, barnslaveri, barnslaveri för sexuella ändamål känner jag att halsen tjocknar till och ögonen tåras. Inte så att det rinner över men nästan. Barn som stjäls, säljs av sina föräldrar och hamnar i ett prostutitionsträsk. I den aktuella stadsdelen finns 1600 registrerade prostituerade men bedöms finnas cirka 7000. 7000! Sjutusen som tvingas på att sälja sin kropp till främlingar.
Släpper fokus på det jag höll på med och följer reportagen om barnslaveri i olika former. Konstaterar att jag helt tydligt varit beredd på elände under nyhetsrapporteringen men att jag var helt oförberedd när vidriga förhållanden visades i ett annat program. Vet inte riktigt hur jag ska kunna kanalisera min känsla av att vilja reagera och göra något. Konstaterar att SVT reporter på plats i ett afrikanskt land fått kontakt med en förslavad flicka som misshandlas av sin ägare. Ägare, absurt! Han köper rent en del av sitt samvete genom att köpa henne en plats i skolan för några tusenlappar och få hennes ägare att lova sluta slå flickan. Speakerrösten meddelar att den största möjligheten för barn i en sådan situation är skola och utbildning. Det innebär att hon kanske kanske kan skapa en ljusare framtid än hon var på väg mot.
Eländestsunamin sköljer in över mig via TVn men även på internet, Facebook, ja överallt. Jag känner att min gräns är nådd, jag kan inte ta in mer, en överlastning, overload av elände som jag instinktivt försöker slå bort för att skydda mig själv. Organiserad brottslighet, korruption, maktgalenhet är några ord som beskriver anledningar till vidrigheterna. Brist på respekt för mänskligt liv och värde är på vissa ställen rent ekonomiskt och väldigt lågt värderat. Jag känner en skuld i att jag inte agerar för förändring men är kanske som de allra flesta.
Mina tankar går till FN i New York, tiden i riksdagen, den moderata utrikeskommitten, utrikesutskottet och dragningarna runt biståndet. Alla de miljarder skattekronor Sverige slussar ut varje år. Hur biståndsministern kämpar med att kunna få till stånd verkliga förändringar och mot slentrianmässighet, mot bistånd som kanske ökar korruption och cementerar maktstrukturer som innebär fortsatta vidrigheter och elände för så många miljoner människor som skulle kunna leva ett helt annat liv och utveckla sina länder och sig själva och leva i välstånd och harmoni.
Som enskild liten människa i ett av världens pytteländer frustreras jag av mina minimala påverkansmöjligheter och känner samtidigt overload, eländesoverload. Jag känner att det blir varmt och blött på min ena kind…

Varför krama Khadaffi?

lördag, april 2nd, 2011
Riksdagen har med bred majoritet beslutat sända militär trupp utomlands, igen. Sju partier av riksdagens åtta är eniga. Sverige har en lång tradition av att med den yttersta vapenmakt vara del av fredsskapande åtgärder och har ett antal svenska soldater tjänstgörande utomlands varje år. Denna gång är det flygstridskrafter som är aktuella. Uppgiften är att skydda ett lands befolkning från en bärsärkande slaktare och rädda så många människoliv det bara är möjligt.
De som menar att Sverige ska stå utanför FN-insatsen i Libyen är ju faktiskt de-facto Khadaffi-kramare. De romantiska ropen på enbart humanitära insatser kommer från en rosenskimrande bubbla långt borta från verklighetens kranka blekhet. Tänk om alla länder skulle resonera så. Då skulle världssamfundets engagerade ledare betrakta en folkslakt från läktaren, liknande ett gladiatorspel med nästan given utgång. Frågan är bara hur mycket blod som ska spillas utan åtgärd.
Svenskt deltagande sker med kvalificerat stridsflyg som tillhör det bästa i världen i sitt slag. De humanitära insatserna måste till och de kommer att inledas så fort det är möjligt.
Men för att kunna göra humanitära insatser krävs tillräckligt stor säkerhet för de som ska utföra uppgifterna. För att skapa säkerhet krävs ibland militärt våld som nu i Libyen. Sveriges insats behövs och kommer göra skillnad i kampen för att skydda människoliv.

Detta inlägg har insänts till och refuserats av Helsingborgs Dagblad.
Riksdagen har med bred majoritet beslutat sända militär trupp utomlands, igen. Sju partier av riksdagens åtta är eniga, även om några enskilda verkar menar något annat. Sverige har en lång tradition av att med den yttersta vapenmakt vara del av fredsskapande åtgärder och har ett antal svenska soldater tjänstgörande utomlands varje år. Denna gång är det flygstridskrafter som är aktuella. Uppgiften är att skydda ett lands befolkning från en bärsärkande slaktare och rädda så många människoliv det bara är möjligt.
De som menar att Sverige ska stå utanför FN-insatsen i Libyen är ju faktiskt de-facto Khadaffi-kramare. De romantiska ropen på enbart humanitära insatser kommer från en rosenskimrande bubbla långt borta från verklighetens kranka blekhet. Tänk om alla länder skulle resonera så. Då skulle världssamfundets engagerade ledare betrakta en folkslakt från läktaren, liknande ett gladiatorspel med nästan given utgång. Frågan är bara hur mycket blod som ska spillas utan åtgärd.
Svenskt deltagande sker med kvalificerat stridsflyg som tillhör det bästa i världen i sitt slag. De humanitära insatserna måste till och de kommer att inledas så fort det är möjligt.
Men för att kunna göra humanitära insatser krävs tillräckligt stor säkerhet för de som ska utföra uppgifterna. För att skapa säkerhet krävs ibland militärt våld som nu i Libyen. Sveriges insats behövs och kommer göra skillnad i kampen för att skydda människoliv. Under tiden verkar Khaddafi vilja köra sig och alla inom sin räckvidd död.
HD HD2 HD3 DN DN2 DN3 DN4 SVD SVD2

Ytterligare ett av ondskans ansikte

onsdag, februari 23rd, 2011

Med ytterst brutala metoder, kanske mest hänsynslösa hittills, försöker detta ondskans ansikte – Khadaffi  – klamra sig fast vid makten. Oavsett vilka hemskheter han utsätter sina landsmän för så kommer det troligen inte att räcka för att mildra omvälvningen från diktatur till något annat. Detta annat är ännu inte fastställt. Många hoppas på demokrati men den är svår att bygga av länder vars medborgare inte riktigt vet vad det är. De har ingen erfarenhet av det.

Diktaturerna i området noterar mycket noga omvärldens reaktioner på det som händer. Från enskilda länders uttalanden till vad Afrikanska Unionen, Arabförbundet, EU och FN använder för vokabulär. Här kan tyckas att Sveriges uttalanden är något oförberedda och vaga vilket förvånar. Likaså den stora tröghet som UD agerar med när det gäller att få ut svenskar från Libyen. FN fårvånar också med snabbhet och tydlighet.

EuroMed-samarbetet omfattar EU medlemsländer och de länder runt Medelhavet som inte ingår i EU. Det äger rum på två nivåer. Dels är det den arena där utrikesministrarna möts i det som heter Union för Medelhavet, dels en parlamentarisk dimension där parlamentariker från partnerländerna möts i en parlamentarisk församling – EMPA.
Alla länder har beretts möjlighet att delta men alla gör det inte. Libyen har en observatörsplats men jag har aldrig sett någon därifrån på något möte under fyra år som ordförande i Riksdagens delegation till detta samarbete. Inte heller har Mauretanien visat något intresse. Egypten ar alltid välrepresenterat, i de allra flesta fall också Marocko, Algeriet, Tunisien, Israel, Palestinska myndigheten, Libanon, Syrien, och Jordanien.
Möjligheterna att agera inom dessa ramar just nu torde vara ytterst begränsade eftersom det bygger på att det finns en fungerande struktur på både regerings- och parlamentarisk nivå.

Mellanösterns och Nordafrikas diktatorer följer omvärldens reaktioner och har detta med i minnet när de själva agerar. Nu och framöver. Det är en mycket intressant tid att följa denna omvälvning i södra grannskapsområdet till EU. Utvecklingspotentialen för dessa länder är enorm om demokratin får riktigt fäste och kan verka fullt ut. Jag är bestört över hur blodig vägen dit är.
HD  HD2  HD3  HD4  HD5  HD6  HD7  HD8  DN
SvD DN SvD2  Ab 1  2  3  4  5  6  7  Aljazeera  CNN  Expr 1  2  3  DN 1  2  3  4  5  SR 1  2  3  4  5  SVT 1  2  3  4  5  6  7  Nyhetskan 1  2  3  SvD 1  2  3  4  5  6  7  GP 1  2  3  4  5

Värnpliktskramare och RUT-hatare kör i diket

lördag, juli 3rd, 2010

Kollegan Rolf K ger ett pedagogiskt svar om värnplikt i dagen SvD. Värnplikt i fredstid har efter 100 år spelat ut sin roll. Själva plikten finns kvar men tillämpas inte förutom om det skulle dra ihop sig till ofärdstider. Vi får ett försvar värt namnet och med hög tillgänglighet. Det kommer att ta ett tag för Försvarsmakten att ställa om. Inte minst för att konkurrera med alla andra om värdefull arbetskraft. Försvarsmaktens förband i Skåne, P7, tror jag har mycket goda möjligheter till personalförsörjning. De har uppenbarligen en bra personalpolitik, det visas av Värnpliktsrådet som utsett P7 till landets nästa förband 2010, 2009 och 2008 – tre år i rad! Med sitt strategiska läge i  Skåne kan personal lätt dagpendla och P7 kan bli en möjlig arbetsgivare för många.
Oppositionen visar sig vara värnpliktskramare, men jag tror det är ett felgrepp, utvecklingen har sprungit ifrån dem i denna fråga – också. Undrar om de vill tillbaka till tiden med indelta soldater. Införandet av allmän värnplikt var en stor fråga där och då. Kanske var deras föregångare kramare av indelte soldaten Rask? Något att forska vidare på.
Oppositionens vilja att dra ner på Sveriges internationella engagemang att säkerställa fred och frihet är ett ytterliggare ett felgrepp. Vi måste ta internationellt ansvar. Vid en insats är den militära delen,  just en militär del. Den följs av civila insatser och ofta bistånd.
Svenskt medlemsskap i Nato har jag sett som naturligt under mina år som heltidspolitiker. Som yrkesofficer har jag utbildats för samverka med soldater från Natoländer och ser man till hur nära Sverige de facto samverkar så är det i princip enbart kvar att placera flaggan i flaggstället jämte de andra.

Gillar DN kommentar om att ROT och RUT är den nya arbetarrörelsen. Med en stor mängd nya jobb och en massa avlastning i hemmen är ROT och RUT succeer. Alliansen – den nya arbetarrörelsen. Bra. Med vänsterpartiernas märkliga rödgröna löften kommer de snart att köra i diket. Med mer av allt till fler så löser de alla problem, men jag tror det enbart är opinionsiffrorna som står i fokus. Med en snabb titt över Europa konstateras att deras kollegor kört i diket ganska rejält och nu vill di svenske vänsterpartierna göra detsamma. Tror de att folk är dumma? Det verkar så…
DN  SVD  SVD2  SVD3  SVD4  SDS  HD  HD2  HD3  HD4

Politiken utan kontroll över sin militär?

fredag, juni 11th, 2010

Jag är en vän av demokrati, Israel är den enda demokratin i mellanöstern, men även en vän måste kunna kritiseras. Israel är utsatt för stor press. Dels har de fiender som utlovat att förinta landet och dess befolkning, dels har de vänner som vill dem väl. För är man en verklig vän om man inte påpekar saker som man tycker är fel? Jag tycker inte det. För hur mycket jag än tycker om min vän kan jag inte tiga när jag ser agerande som bryter mot internationell rätt.

Det är en känsla som växt sig starkare och starkare under åren jag följt Israels konflikter med sina grannar. De senaste årens händelser har tydligt visat att militären har enormt stor handlingsfrihet. Den verkar ligga utanför politisk kontroll. Militära styrkor från general till soldat på fältet verkar kunna agera fullständigt regelvidrigt utan rimlig konsekvens. Jag har som civil på resa i Israel själv upplevt stort obehag vid personlig kontakt med beväpnad israelisk militär.

Bilderna från operationen i Gaza förra vintern var tydliga för ett tränat öga – folkrättsbrott i direktsändning, detsamma nyligen vid fartygsbordning på internationellt vatten med efterföljande dödsskjutningar. Agerandet är oacceptabelt – världen är enig. Eftersom militär i en demokrati medvetet agerat mot internationell rätt måste den ha ignorerat den politiska nivån vilket innebär att politiken inte har kontroll över sitt yttersta säkerhetspolitiska verktyg. Vännerna måste ta sitt ansvar och agera.
HD  HD2  HD3  SKD  SKD2  SDS  SDS2  SDS3  SDS4  SDS5  DN  DN2  DN3  DN4  DN5  DN6  SVD  SVD2  SVD3  SVD4  SVD5  SVD6  SVD7  KVP  KVP2  KVP3  KVP4  KVP5  KVP6