Posts Tagged ‘Riksdagen’

En torsdag i riksdagens kammare

torsdag, maj 12th, 2011

Statsministern förutsätts kunna svara på vilka frågor som helst utan förberedelse, i offentlighet, i Riksdagens plenisal i direktsändning. Idag var det en sådan frågestund. När frågestunden ska inledas finns ingen statsminister på plats. Talmannen ajournerar mötet då statsministern sitter fast i en bilkö från Bromma. En bilkö skapad av en trafikolycka. Han kommer tio minuter försenad. Direkt från en resa någonstans ifrån, stressad av att komma sent och han ska möta oppositionens frågor, på uppstuds, helst på volley.

Han gör det fantastiskt bra, det tror jag att de allra flesta håller med om, till och med hans meningsmotståndare.
Idag tre frågor om vård. Jämlik vård. VIP-vård som oppositionen nu kallar det som de tidigare kallade för gräddfiler. Jag anser att förekomsten av privata sjukförsäkringar beror på ett vårdsystem så (s)önderpolitiserat att symptomen blivit vårdkö och privata sjukförsäkringar. Klåfingrigheten i ett tydlig relief, som ett vattenmärke, svår att sudda ut. Här har socialdemokratin ett mycket stort ansvar med sin långa historiska maktinnehav.

Jag vill se en jämlik, tillgänglig vård. Skattefinansierad, lika för alla med hög kvalitet. När vi lyckats nå dit kommer privata sjukförsäkringar ha spelat ut sin roll och ordet sjukvårdskö förpassats till historiens mörka arkiv.

Arktiska rådet leds från idag av Sverige. Klimatfrågor kommer med anledning av det. Detsamma om Baerendts råd. Beroende av fossila bränslen kopplat till utvinningsmöjligheter i Arktis kopplat till handel och grannskap.

Sverigedemokraterna har identifierat en fråga som tydligt gör skillnad på människor. Som uttalar deras syn på människors värde, de menar att människor är olika värda, det lyser igenom.

Abortlagstiftningen är känslig för Kristdemokraterna. Hans Linde (V) har noterat detta och försöker slå in en kil i regeringen. KD är en del av alliansregeringen och där gäller det att ge och ta.

Efter några frågor och svar till är frågestunden över och statsministern hastar vidare. Troligen står media i kammarfoajen, beredda med frågor, kanske om SAAB, kanske om något helt annat. Under tiden fortsätter debatten där den pausade en timme tidigare.

Varför krama Khadaffi?

lördag, april 2nd, 2011
Riksdagen har med bred majoritet beslutat sända militär trupp utomlands, igen. Sju partier av riksdagens åtta är eniga. Sverige har en lång tradition av att med den yttersta vapenmakt vara del av fredsskapande åtgärder och har ett antal svenska soldater tjänstgörande utomlands varje år. Denna gång är det flygstridskrafter som är aktuella. Uppgiften är att skydda ett lands befolkning från en bärsärkande slaktare och rädda så många människoliv det bara är möjligt.
De som menar att Sverige ska stå utanför FN-insatsen i Libyen är ju faktiskt de-facto Khadaffi-kramare. De romantiska ropen på enbart humanitära insatser kommer från en rosenskimrande bubbla långt borta från verklighetens kranka blekhet. Tänk om alla länder skulle resonera så. Då skulle världssamfundets engagerade ledare betrakta en folkslakt från läktaren, liknande ett gladiatorspel med nästan given utgång. Frågan är bara hur mycket blod som ska spillas utan åtgärd.
Svenskt deltagande sker med kvalificerat stridsflyg som tillhör det bästa i världen i sitt slag. De humanitära insatserna måste till och de kommer att inledas så fort det är möjligt.
Men för att kunna göra humanitära insatser krävs tillräckligt stor säkerhet för de som ska utföra uppgifterna. För att skapa säkerhet krävs ibland militärt våld som nu i Libyen. Sveriges insats behövs och kommer göra skillnad i kampen för att skydda människoliv.

Detta inlägg har insänts till och refuserats av Helsingborgs Dagblad.
Riksdagen har med bred majoritet beslutat sända militär trupp utomlands, igen. Sju partier av riksdagens åtta är eniga, även om några enskilda verkar menar något annat. Sverige har en lång tradition av att med den yttersta vapenmakt vara del av fredsskapande åtgärder och har ett antal svenska soldater tjänstgörande utomlands varje år. Denna gång är det flygstridskrafter som är aktuella. Uppgiften är att skydda ett lands befolkning från en bärsärkande slaktare och rädda så många människoliv det bara är möjligt.
De som menar att Sverige ska stå utanför FN-insatsen i Libyen är ju faktiskt de-facto Khadaffi-kramare. De romantiska ropen på enbart humanitära insatser kommer från en rosenskimrande bubbla långt borta från verklighetens kranka blekhet. Tänk om alla länder skulle resonera så. Då skulle världssamfundets engagerade ledare betrakta en folkslakt från läktaren, liknande ett gladiatorspel med nästan given utgång. Frågan är bara hur mycket blod som ska spillas utan åtgärd.
Svenskt deltagande sker med kvalificerat stridsflyg som tillhör det bästa i världen i sitt slag. De humanitära insatserna måste till och de kommer att inledas så fort det är möjligt.
Men för att kunna göra humanitära insatser krävs tillräckligt stor säkerhet för de som ska utföra uppgifterna. För att skapa säkerhet krävs ibland militärt våld som nu i Libyen. Sveriges insats behövs och kommer göra skillnad i kampen för att skydda människoliv. Under tiden verkar Khaddafi vilja köra sig och alla inom sin räckvidd död.
HD HD2 HD3 DN DN2 DN3 DN4 SVD SVD2

Äntligen svenskt agerande!

tisdag, mars 29th, 2011

Läktarplatsen lämnas och vi kommer äntligen bli en aktiv del i det första steget i det libyska demokratibyggandet. Åtta JAS 39 Gripen med luftförsvarsuppgift är kärnan i uppdraget. Jag tror det kommer handla om så kallad Air Policing och det är en spanande funktion som avlastar och säkerställer säker luft för flygförbanden som har markanfall till uppgift.
Att vi nu kommer ner från en kommenterande funktion på läktaren till att vara en aktiv del i freds- och demokratibyggande även med flygförband var på tiden. Vi har ju flygplan som är världsbäst av sitt slag och de är ju framtagna för att användas av skicklig och vältränad personal. Det kommer säkert suga lite extra i magen att göra internationell tjänst i luften men det är egentligen en gammal svensk paradgren som vi praktiserat för länge sedan i Kongo men även med flygtransporter med TP84 Hercules sedan decennier.
HD  DN  DN2  SVD  SVD2  SVD3

Region Skåne måste representeras i Stockholm

tisdag, november 23rd, 2010

En fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör lönar sig ur många perspektiv. Resandeunderlaget är så stort så att en intäktsfinansierad förbindelse innebär en vinstaffär på 30 års sikt. Vad det skulle innebära ur ett regionalt integrationsperspektiv är svårt att mäta och förutspå. Men de positiva effekterna av Öresundsbron underskattades kraftigt av dåtidens fjärrskådare. Särskilt de positiva effekterna för resten av Sverige.
En fast förbindelse mellan två länder kräver lite extra när det gäller beslutskraft. Ett långvarigt informationsarbete ger effekt. Nu har den danska Region Hovedstaden tagit ställning och presenterar ett förslag för sin regering. De är nära sin regering. Skulle Region Skåne vara lika nära vår skulle de åka till Malmö för att göra sin presentation. Danskarna kan vara snabba att fatta beslut och när de väl gjort det är genomförandetempot högt. Det visar erfarenheterna från Öresundsbron.
För att nå den svenska regeringen krävs helt andra insatser. Det är långt till Stockholm där våra företrädare i Riksdagen redan har kalendrarna fulla av måsten. I Trafikutskottet är den skånska representationen ytterst tunn. Regeringens ende skåning har fullt arbete med sina frågor. Region Skåne måste skaffa sig bättre representation i Stockholm, för Skånes skull.
När de svenska rikstidningarna skriver om Helsingborg och Skåne handlar det mest om fotboll, kriminalitet eller extremt snöfall.
HD Danska Ingeniören Berlingske

Mer råd för pengarna!

fredag, oktober 22nd, 2010

Skriver om att utveckla det nordiska samarbetet i en debattartikel i dagens lokala blad. Tiden går, saker och ting förändras och vi måste ha mod och kraft att bryta befintliga strukturer för att utveckla nya effektivare sådana. Nordiska rådet var ett genidrag där och då. Men nu har det gått snart 60 år och samarbetet skulle bli mycket effektivare om det flyttade in i parlamentens ordinarie utskottsverksamhet. Riksdagens arbete med nordiska frågor skulle engagera i princip alla utskott. Förankring, delaktighet men även beslut skulle bli bättre. Mer och bättre nordiskt samarbete för pengarna alltså! På sikt kanske vi kan hitta tillräcklig vilja för en nordisk union för att främja nordiska intressen.
Man kan göra en parallell till riksdagens yngsta (och minsta) internationella delegation för medelhavssamarbetet mellan EU och de övriga medelhavsländerna – EMPA, som är skapad för att utgöra en parlamentarisk bas för regeringarnas utrikesministermöten och överenskommelser. I början av 1990-talet sågs behov av utvecklat samarbete runt Medelhavet som mynnade i det som kallas Barcelonaprocessen med start 1995. Efter några år hade samarbetet mellan regeringarna utvecklats och en parlamentarisk dimension sågs som naturlig. En parlamentarisk församling skapades 2004 och den har utvecklats sedan dess. Den senast var att skapa Union för Medelhavet – UfM.
Jag hoppas att det parlamentariska samarbetet runt Medelhavet så småningom ska kunna ingå i de nationella parlamentens ordinarie utskottsarbete, men just nu behövs särskilda ansträngningar. Precis som på 1950-talet när Nordiska rådet skapades.
DN  SDS  DN2  HD